Åtta delars yoga

Ashtanga Yoga betyder åtta delars yoga, eller åtta delar av en helhet på sanskrit. Alla åtta delar är jämlika och hör ihop, som grenarna på ett träd. Delarna är hämtade ur Patanjalis Yoga Sutra. Verket, som troligtvis är skrivet ca 200 f kr består av aforismer för praktisk och filosofisk yoga. De åtta delarna är:

 
 - Yama – förhållningssätt mot andra
- Niyama – egna livsstilsöverväganden
- Asana – fysiska ställningar - Pranayama – andningsövningar - Pratyahara – sinneskontroll - Dharana – koncentration på en enda sak Dhyana – meditation - Samadhi – fullständig närvaro/lycksalighet

”Yoga is the practice of tolerating the consequences of being yourself” Bhagavad Gita

Redan på mattan gör du de första fem

Genom att praktisera fysiska ställningar, asanas tillsamman med andningskontroll, pranayama och blickfokus utövar du sinneskontroll, Pratyahara och börjar reflektera över dig själv och hur du möter andra, Yama och Niyama. Man brukar säga att man ”möter sig själv på mattan”. Med det menas att man kanske upptäcker sidor hos sig själv, som att man blir otålig för att man jämför sig med andra. Kanske pressar man sig för hårt — eller så vågar man inte testa sin fulla kapacitet. Efter en tid blir alla sådana beteenden uppenbara och den som vill kan lära sig en hel del av det. Därefter öppnas dörren för de andra tre interna delarna naturligt över tid.

Yama & Niyama delas upp i fem delar

Yama – förhållningssätt mot andra

  • Ahimsa – ickevåld, att inte skada någon, vare sig genom ord eller handling
  • Satya –att leva i sanning utan att skada någon annan
  • Asteya – att inte stjäla, varken saker, idéer eller ta någon annans åsikt ifrån dem
  • Brahmacharya – att praktisera återhållsamhet i våra handlingar och måttlighet i vår sexuella energi
  • Aparigraha – att inte vara girig och ”ägande”


Niyama
– egna livsstilsöverväganden

  • Sauca – renlighet i kropp, kläder, hem och tanke
  • Santosha – att vara nöjd med vad man har (och inte har…)
  • Tapas – disciplin, att leva så att man mår så som man vill må, genom ett måttligt intag av mat, god sömn, yogapraktik och studier
  • Svadhyaya – studier av yogans texter och själv-reflektion
  • Ishwara-pranidhana – ”devotion to god” Att hänge sig till att vi alla är del av den universella kraften, utan att försöka styra den. Tillit till en högre makt som vill oss väl.

Copywritern, författaren och Ashtangayogin Eva Lewenhaupt sätter
begreppen i vardagskontext som förklarar det enkelt och vackert:

Föreställ dig att du är ute på vårpromenad.
 Alldeles naturligt börjar du se dig för var du sätter ner dina fötter av respekt, yama, för de späda vårblommorna.
 Efter en stund saktar du ner på takten och känner hur själen hinner ifatt, niyama, dig själv. I samma stund börjar du upptäcka både dig själv och naturen runt omkring mycket intensivare. Du tittar mot solen, känner hur axlarna sjunker ner en decimeter medan själen tinar upp. Plötsligt får du en ingivelse att balansera på en omkullblåst stock över ett vattendrag och med några språng, asana, är du över på andra sidan där du sätter dig. Du tar några djupa andetag, pranayama, och känner hur livskraften porlar i hela kroppen. Dina sinnen som alldeles nyss var fästa vid en massa saker du inte längre kan minnas vilka de var har återvänt in i dig.
De vilar i dig, pratyahara, och du känner dig lugn och tacksam, utan att egentligen veta för vad. Ett svagt ljud hörs långt bort — var det koltrasten? Du spetsar öronen för att höra bättre. Dina andra sinnen tar en paus och du koncentrerar dig helt på att uppfatta ljudet igen. Du blundar. Nu hör du det igen — den här gången tydligare, dharana. När du tittar upp ser du vattenblänk mellan trädstammarna. I lugn och ro tittar du över vattnet och upptäcker att gränsen mellan dig och naturen börjar försvinna, dhyana. Utan att du märker det har din egen bubbla lösts upp och du känner dig smått salig, samadhi, där du sitter och är en levande del av träden, himmeln, vattnet och den nyvunna vännen, koltrasten i fjärran.